Sluta baka?

Ibland undrar jag vad f-n jag håller på med med mitt bakande. För någon vecka sedan så köpte jag en av ICA´s sirapslimpor. Nu vet jag i alla fall vad jag ska göra om jag vill sluta äta så mycket bröd. Efter den så testade jag en av Leilas sirapslimpsrecept. Det var ju typ 100ggr bättre än ICA´s.
Inspirerad av hennes recept gjorde jag idag en egen variant på bara surdeg och med filmjölk som vätskebas och så mörksirap förstås. När jag tog ut dem ur ugnen så kom svaret. Det här är varför jag bakar.

två mumsiga brön…

Gott var det också!! 😉

Ikväll är det replokalen. Utan sångare denna och nästa vecka… Trist, jag kommer sakna dig Cat!
Efter det hem till pappa för att lasta in två st bildrörsTV´s i bilen. Han ska donera dem till dagis här i Segersäng. Dubbeljackpott för dagsi samt pappa. Han blir av med det han inte vill ha, dagis får något de gärna vill ha. Och jag får leka budbil! Kan inte bli bättre. :O

Underskatta mig inte!

Igår var jag och N i Farsta för att köpa nya vantar till B. På väg till bilen tog vi en snabb sväng in på Hemköp för att köpa lite mjölk och fil. Plocka ihop lite plockgodis till mig också. Sen snabbt tillbaka till bilen för att hinna hem och hämta B på dagis.

I bilen så sitter jag och proppar i mig godiset och efter en stund tröttnar N och börjar gnälla, sträcker sig mot godispåsen och vill smaka. För att få tyst på honom så goffar jag i mig det sista och ger honom den tomma påsen i tron om att det ska lösa problemet. Glatt tar han påsen och sen när han lyckats vända den så han ser ner i den och ska precis sticka ner armen så ser han att den är tom. Vrider upp huvudet mot mig och jag får en sån kall lång blick som säger.
Duuu!! Bara för att jag inte kan prata så betyder det inte att jag inte fattar något! Det här kommer du få ångra på ett eller annat sätt. Jag lovar dig!!

Det kändes som han stirrade på mig i en evighet. Men det var kanske 7 sekunder var på han kastar undan den tomma påsen och börjar leka med något annat som han hade i knät.

Jag fick riktigt dåligt samvete. På kvällen sökte jag lite stöd hon S, men hon sa bara att det är klart du inte kan sitta och proppa i dig godis framför honom.  Det har hon ju så klart rätt i.

Den gnälliga hemmapappan

– Det värsta jag vet är när det ligger massa saker i diskhon i gammalt kallt slemmigt vatten som är skitäckligt bara för att man inte orkar ta hand om det. Sen när man ska ta i det så är allt bara superäckligt!
– Ja, men ibland hinner man inte, eller så är diskmaskinen full…
– Mmm, men man måste inte spola upp vatten i diskhon då! Nästa gång låter jag det ligga så får du ta hand om skiten!

Tiden går…

– Jag hatar när det ligger massa saker i diskhon i gammalt kallt slemmigt vatten som är skitäckligt, bara för att man inte orkar ta hand om det. Sen när man ska ta i det så är allt bara superäckligt!
– Ja, men ibland hinner man inte, eller så är diskmaskinen full…
– Mmm, men man måste inte spola upp vatten i diskhon då! Nästa gång låter jag det ligga!

Tiden går…

– Vart är disktrasan?
– Den har jag slängt!
– Varför då, tog du inte fram en ny häromdagen?
– Jo, men den lucktade skit!
– Ok, om man ser till att skölja ur den och sen krama ur den så håller den lite längre. Eller inte låter den ligga i gammalt äckligt diskvaten!
– Jag sköljer ALLTID ur den och låter den ALDRIG i diskhon med vatten.
– Jasså. Det var kostigt!

Tiden går…

– Vad är det här för flaska? Ska du ha den eller?
– Japp! Det är min vattenflaska.
– Ok.

Dagen efter.

I diskhon ligger en massa disk i kallt snuskigt diskvatten sen igår. Det som även ligger tillsammans med disken är en (min) vattenflaska (som nu är full med gammalt diskvatten från en stekpanna som stekt lax) samt en disksvamp.

Jag älskar dig min kära hustru. Just därför att du är du!

Små irritationsmoment i vardagen

Häromdagen när jag var på väg hem från Ica Maxi var första gången jag på allvar funderat att ringa in till radion. Jag brukar alltid säga att det krävs en speciell sorts människa för att man ska göra en sån sak. Men om det inte vore för att det var typ glashalt på vägen tror jag att jag hade slagit Henrik Torehammar på Brunchrapporten en signal. Ämnet var: Små irritationsmoment i vardagen.

Trogna icakunder som vi är så handlar vi nästan bara på Ica. Sen är det ju inte alltid på Maxi i haninge men ganska så ofta. Idag hade jag och N varit och kollat på skor sen käkat lunch på Vegabaren. N var redo att sova lite men jag tänkte att vi skulle hinna med lite storhandling först. Jag är lite halvskeptiskt till självscanning generellt, men när man har barn är det ganska så bra så då slipper man det där sista jobbiga momentet med att sitta stilla i kassan dels i kö och dels medan man ska packa ur vagnen och sen packa i påsarna. Då är ju allt det klart när man betalar och både barn och vuxna har tröttnat på Ica. Idag var inte något undantag. N hade  fått nog 10 min innan vi var klara och gnällde och vill bara därifrån. 4 st fulla pappkassar och en 1 åring på bristningsgränsen.

Vad händer. Jag drar kortet och det står invänta personal och apparaten piper. Någon kommer och knappar in sin kod. – Jaha, det blir avstämming idag.

Då ska man glad och nöjd med en trött bebis (som vägrar sitta i vagnen) på armen packa upp alla jävla varor på ett band ( i fel ordning ) allt ömtåligt kommer ju först eftersom det ligger överst i kassarna. Sen åker allt ner i en himla röra och så ska det packas ner igen. Lagom mosat.

Den här gången kunde jag inte hålla tillbaka mitt missnöjje utan klagade högljutt och tyckte att det verkligen inte var rätt tillfälle. Klagade även på att det brukar bli en rackarns röra bland varorna.

Det gav lite resultat. Jag fick varorna galet snyggt uppradade och sorterade så det blev lätt att packa samt att inget blev mosat eller skadat.

-Jaha, det gick ju bra det här. Inte något fel alls.
– Tack då, måste i alla fall säga att du gjorde ett bra jobb med sorteringen.

Men helt allvarligt! Varför gör dem så mot sina kunder. Först får man göra deras jobb. Sen bestämmer de sig för att de ska kontrollera en precis de gångerna då det verkligen inte passar. Det är som att trötta barn är någon katalysator för denna slumpgenerator som ska bestämma när man ska kollas.

Kommer jag sluta med självscanning? Knappast. Kommer jag sluta gnälla? Knappast.
Nästa gång jag blir kontrollerad hoppas jag blir en sådan gång då jag svängt in på vägen hem för att bara köpa en liter mjölk och lite smör. Inte så troligt att det kommer hända…

Lunch på Vegabaren

Idag har jag och N varit på Länna Sport för att kolla efter vinterskor till N och inomhusgympaskor till B.

På väg till Ica maxi Sitter vi nu och käkar lunch på Vegabaren.
N kokt korv med mos och jag en gormetrulle, den var på rekommendation. Men aldrig att jag byter ut min vanliga Sambalburgare igen. Det är inte värt det!!

Skönt att N kan äta mer och mer vanlig mat. Blir så mycket lättare.

Nää, nu ska vi packa in oss i bilen o fara till Ica.


– Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Nynäsvägen,Haninge,Sverige

Nathanael 1 år

I helgen var det 1-årskalas för Nathanael. Det var trevligt. Varken N eller B är så mycket för tårta. Istället bjöd vi på glass med tillbehör så man kunde komponera sin egen marängswiss, saffranssemlor och kanelbullar. Jättekul att Moster Lena och gammelmormor Edith tar sig hit från Karlstad / Arvika för att komma på födelsedagsfika! Himlars vad käckt säger jag!
Här är lite bilder.
B är hjälpsam med paketöppningen. Det lär ju vara sista gången det är ok med N.

B visar att det minsann fortfarande är han som är störst och starkast
Ellingsénsmilet

Haha
Moster och mormor

Födelsedagsbarnet

Tre generationer Ellingpittar #1

Tre generationer Ellingpittar #2

Mamma stannade med barnen och sen var det vidare till Stefans 40-årsfest. Urtrevligt! Det stora samtalsämnet på slutspurten var hur vi skulle råda bot på de lite för höga hastigheterna på Inägan.
Det kom en hel del minst sagt listiga förslag. 🙂

Mardrömmar?

Det började med att B hostade lite när jag skulle sova vid 23 tiden. Han gnällde lite men inget ovanligt. Jag tänkte att nu kommer han snart. Efter en timme kommer han och är helt förstörd och gråter, kramas nästan krampaktigt. Efter en stund så hamnar han på min utsida. Jag säger att det är bättre om han ligger i mitten så han inte trillar ner på golvet, men det går inte alls. Det känns som han är kontaktbar men jag är osäker. Vad man än säger så är det bara NEEEJ!! JAG VILL INTE!!!
Jag fick inte ens gå på toaletten, han satt gränsle över mig och kramade på mig… Sen vägrade han gå in i mitt och S sovrum. Det var jätteläskigt där inne. Sova i hans säng gick bra, men han var som ett plåster på mig. Stackarn, hoppas inte det blir någon återkommande historia. Han måste ha drömt något hemskt.

Nu är han i alla fall på dagis och han verkar normal så… Ett tag där trodde jag han hade blivit besatt av en blodigel eller något annat kontaktsökande djur.

Idag har jag bakat ett bröd som jag döpt till ”Surmjölk”. Man blir ju bara såå sugen när man hör det!
Det är ett rent surdegsbröd men med bara mjölk som degvätska. Lite smör och aningens socker.
Här är en tredjedel av degen. Det blev två som denna och så lite småbröd.

 Jobbångesten har börjat växa sig starkare. Det är ju bara lite drygt en månad kvar nu. Det skumma med det är ju att det är ungefär så länge som man brukar ha långsemester, men just nu känns det som en försvinnande kort tid. Antar att jag kommer tycka det är skönt när jag väl kommer tillbaka till jobbet.
Kanske B känner av min jobbågren. Att min tid som pappaledig snart är slut. 🙂 Projektion eller vad kallas det för?

Nu ska det kokas kaffe och smaskas på nygräddat ljust bröd med marmelad och ost. Det är super för att mota Ågren ut i kylan. Vassen 2011, here I come!

Andy’s lekland

Mamma, har varit här sen i onsdags för att jag skulle kunna komma iväg till mitt bandrep i tid samt få lite sovmorgon. Det är ju bara underbart att få hjälp ibland! Ganska ofta faktiskt. 🙂
Torsdagen fick B vara hemma från dagis och N stannade med farmor så jag och B kunde dra iväg och leka på Andy’s lekland i Sickla med Therese och Selma. Jag tror att jag tyckte det var minst lika kul som B. 🙂
Fredag var det dags för mamma att åka hem. Men inte förens hon hjälp mig att försöka få till kålpudding så den blir lika bra som hennes. Jag vet inte vad det är, men det blir liksom bara inte lika bra som när hon gör den trots att hon är med. Eller så är det bara så att det helt enkelt är godare att få sätta sig vid ett dukat bord utan att behöva laga själv. Jag tycker dock att den alltid blir torrare än när mamma gör den.

När B kommit hem från dagis och jag fått mig en ordentlig tupplur mitt på dagen. ( Underbart! )
Var det dags för mamam att åka hem för denna gång.
Blev kålpuddingen lika bra som när hon gjort den själv?

Nej! Men vi fick oss en burk med nykokt lingonsylt till! Mums! Det är stor skillnad på nykokt lingonsylt och den man köper.
Jag skäms lite när jag tar emot sylt från mamma, hon kommer så ofta med det och det tar bra några dagar innan den tar slut. Idag är det 4 dagar sedan hon kom med sylten och nu är den redan slut. Vi är bra på att äta lingonsylt! 🙂 Den bästa sylten!

Lördagen var det bakdag samt åka till IKEA för att lämna tillbaka bestick som jag köpt för nästan 3 månader sedan (som inte blev godkända av S). Kom därifrån med en matta och en massa ljus. Sen bar det av till Ica Maxi för att handla. Vi stack kl 10 tror jag och var inte hemma igen först kl 1630.
Då insåg jag att jag hade haft en deg på jäsning hela dagen. Men det blev helt ok i alla fall. Några småbröd för att få till en snabb kvällsfika samt en limpa blev det.

Söndagen bjöd på fika (leka) hos Alvin och Kalle. Sen till Sofia för födelsedagsfika. Trevligt! B skulle på kalas hos dagiskompisen Linus så jag hade förvarnat att vi verkligen inte skulle bli långrandiga på födelsedagsfikat. Sen blev det så att S gick med B till kalaset och jag blev kvar hos grannarna. Till slut var jag sist kvar… Chrille gjorde mat till Henny och jag sa för tredje gången att jag borde röra på mig. Chrille och Sofia säger då.
– Nää, det är ingen fara. Trevligt att ha er här.
– Ok, men då kan ju N passa på att äta lite samtidigt som Henny. ( Jag hade mat med till honom. )
I typ nästa mening säger Chrille.
– Sofia, vi har lite knappt om tid, du kanske kan ta och göra dig redo för att åka iväg. Vi ska bort på en överaskningsgrej och måste sticka om 15 – 20 min.
Gissa om jag kände mig som Ove i Solsidan!?

🙂

Andra paketet saffran…

Semlan (Emmel) kommenterade ett tidigare inlägg och ville att jag skulle göra semlor med saffran. Det fick det bli.
Jag bestämde mig för att det här var ett bra tillfälle att testa att konvertera ett recept från att baka med jäst till en ”ren” surdeg. Det här var lite spännande på ett annat sätt också, jag har tidigare inte bakat surdegsbröd där all degvätska varit mjölk och heller inte någon söt deg.

  • 50 gram jäst (för söta degar)
  • 175 gram smör
  • 5 dl mjölk
  • 2 dl socker
  • 2 tsk stött kardemumma
  • 1 tsk salt
  • ca 1,5 l vetemjöl special

Totalvikten på denna deg är ca 1900g 1/4 av det är ca 500g  vilket ger

Dag 1 kväll:

  • 100g surdegsgrund
  • 200g mjölk
  • 200g v-special

Nu på vintern står degen i assistentbunken med lock på värmegolvet i tvättstugan.

Dag 2 morgon:

  • 200 g smör
  • 300 g mjölk
  • 200 g socker
  • 2 tsk stött kardemumma
  • 1 tsk salt
  • ca 900 g vetemjöl special (jag brukar spara lite till utbakningen)
  • 1 pkt saffran

Det blev en följsam och trevlig deg efter 6h jäsning med lite degstretching (även här på det varma tvättstugegolvet)

Halva degen blev till minisemlor. 21 st.

Andra halvan blev saffransbullar med kanel, vanilj, kardemumma, socker och mandelmassa.
Inte tokigt alls!

Sen var det iväg till bandrep utan sångerska. Det var ok. Tommy tyckte vi skulle börja jobba på något eget. Vi får se om / vad det blir av det.

Semlan, Lleyton och Geroge kom och fikade efter bandrepet. Den obotliga tidsoptimisten i mig hade bokat 2030 för fika trots att repet slutar 2000 och jag skulle handla på vägen. Det är ju lixom kört från start då resvägen är ca 25 min…
Men lyckades vara hemma till 2028.

Kyckling i lergryta… platt fall!

Jag var lite stressad och ville göra något enkelt. Kyckling i lergryta kändes som en bra idé.
Ner med lite potatis, lök och morötter samt kycklingben i lergrytan och in i ugnen. Kan inte misslyckas tänkte jag. Efter en dryga 90 minuter i ugnen så tar jag ut grytan och lyfter på locket. Det doftade helt ok och såg inte så tokigt ut heller.

Ropade in resten av familjen och B kom springande och var superhungrig. När jag börjar skära i kycklingen visar det sig att den inte är riktigt klar. Jag tänker att det kanske går att äta det köttet som inte är aningens rosa. S håller inte med och säger att den lite rosa saften kanske har kontaminerat hela skiten.
Där kom det igen… (äventyra barnens säkerhet koret) Vad ska man säga. Nää, det såklart!
Jag tar och rensar kycklingen och så kan vi steka den lite. Inte ens potatisen var klar efter 1 1/2 h i ugnen.

Det blev inte ens en god kycklingspytt… B ville ha currysås. Det blev det, men jag tänkte att jag skulle passa på att använda skyn från kycklingen. Där var lite soja så currysåsen blev brun. Då ville han inte ens smaka.
När jag och S var redo att äta hade det gått 3h sen jag startade med maten, och så får man kall pyttipanna som inte ens var god.
Det är ett under att lergrytan hamnade på hyllan igen. Jag var bra sugen på att kasta ut den genom fönstret!
Nästa gång ska jag se till att tina kycklingen innan jag stoppar in den i ugnen… IQ fiskpinne!

Kanske inte så konstigt att det inte blir bra om man stoppar in 3 stora isklumpar i lergrytan att den inte blir klar.